Viktig vecka om flygets framtid

PeterDet är inte varje vecka som flyget blir bortskämt med omfattande utredningar, studier eller sammankomster. Men i veckan som gått har flera viktiga flygfrågor uppmärksammats. Alla väl värda att uppmärksammas och alla viktiga för flygets framtid.

Ensidig utredning om Bromma
Det började med Anders Sundströms Bromma-utredning. En väldigt omfattande utredning med både förtjänster men också brister. Med all respekt för regeringens direktiv, men man får lätt känslan att utredningen är väldigt färgad av en enda utgångspunkt som tycks sakna empiri. Nämligen att Bromma saknar en framtid efter år 2038 och Arlanda därmed måste byggas ut. Det är svårt att se beläggen för det första påståendet. Avtalet för marken på Bromma går visserligen ut 2038 men det är ingen naturlag att inte det skulle kunna förlängas. Här verkar utredaren egentligen bara luta sig på en allmän uppfattning att det finns en opinion för bostäder och att stockholmarna om tjugo år inte vill se en Citynära flygplats. Därmed är det enda alternativet en fjärde bana på Arlanda.

Utredaren gör sedan inte heller några större försök att se alternativen i Storstockholmsområdet. Att t ex styra frakt mot Västerås och kanske charter mot Skavsta, där höghastighetståget ska stanna. Allt för att avlasta Arlanda.

Utredaren beskriver samtidigt de stora investeringsbehov som redan idag behövs på Arlanda. Flygplatsen är idag eftersatt med ett utdraget terminalsystem på över 1800 meter där resenärerna själva tvingas gå. Det finns inga rullband som är standard på andra internationella flygplatser. Det finns fem skilda säkerhetskontroller och ingen direktförbindelse mellan terminalerna på air-side. Dessutom är det ovanligt att en statlig utredare är så tydlig i sin kritik, som om trappan i terminal 4. ”Vi är många som stått där i 15 år nu, vilket knappast kan vara i överensstämmelse med tillgänglighetsmålet”, förtydligar Sundström.

Det är bra att Sundström lyfter problematiken med statens styrning av Swedavia, ett statligt bolag som för varje år slår nya vinstrekord. 2015 omsatte de ca 5 miljarder och hade en vinst på 1,4 miljarder kr. Swedavia har ett vinstkrav på 7 procent och 2015 var vinstmarginalen 14,5 procent.

Sundström är också kritisk till hur Swedavia använder sitt överskott. Mycket fokus ligger på att bygga flygplatsstaden Arlanda. Visionen är sex nya stadsdelar (!) där man redan börjat genom att plöja ned vinster i att bygga hotell som sedan avyttras med vinst.

Sundström vill därför bryta upp ägardirektivet och till och med frigöra Arlanda som ett nytt bolag med nya mål för att säkra de stora investeringar som krävs för att bygga en ny bana med alla tillhörande funktioner som nya terminaler, uppställningsplatser och tåganslutningar. Sundström anger siffran 30 miljarder kr.

Det är välgörande att Anders Sundström vågar ifrågasätta den märkliga särställning Swedavia fått av staten, som redan idag har en direkt och negativ inverkan på de regionala flygplatsernas framtid. Men Sundströms förslag syftar endast till att skapa än mer pengar för att bygga ut Arlanda. Det skulle ytterligare riskera utarma de regionala flygplatsernas framtid.

En annan reflektion som inte belyses i utredningen är de begränsningar som redan idag finns på Arlanda inte minst p g a gällande miljötillstånd. Arlanda har ett tak som gör att man inte fullt ut får nyttja kapaciteten på dagens tre banor. Om en fjärde bana kan förväntas få användas fullt ut, kan inte utredningen ge svar på. I jämförelse kan noteras att Kastrup och Gardemoen idag har mer trafik än Arlanda men de klarar sig på tre respektive två banor.

Det är bra att Anders Sundströms utredning ger nya infallsvinklar på flygkapaciteten för landets huvudstad. Det är dock olyckligt att han så starkt binder upp sin analys på en till synes subjektiv analys om Brommas framtid. Därmed riskerar utredningen få stämpel på sig som ett politiskt beställningsverk.

Flyget avgörande för näringslivets framtid
Dagen efter Sundströms utredning presenterade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en betydligt muntrare rapport. Det var väldigt befriande att läsa en studie som så genomarbetat och entydigt visar på den direkta koppling mellan samhällets ekonomiska utveckling och flygets betydelse.

Forskarna har vinnlagt sig om att räkna på både flygets betydelse för olika branscher och vilken betydelse flygplatser har för företags och kommuners möjligheter till utveckling. Forskarna har också tittat på betydelsen av direktlinjer till Stockholm och betydelsen av internationella direktlinjer.

Studien visar att den ekonomiska aktiviteten är oerhört stark där det finns en flygplats. Resultaten visar att förbättrad tillgång till flyg kan vara en verkningsfull regionalpolitik med syfte att understödja den lokala tillverkningsindustrin. Analysen visar även att Bromma flygplats är betydelsefull för importerande företag i Stockholms län. Om detta kunde man inget läsa i Sundströms utredning.

Den sammantagna bilden av studien är att flyget är betydelsefullt särskilt för handeln med tjänster och för den humankapitalintensiva tjänstesektorn. Studien slår fast att flyget har en avgörande betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida näringsliv.

Flyget sticker ut bland andra transportslag
Väl framme vid veckans tredje begivenhet, Stora Transportdagen, betonades flygets betydelse på olika sätt. Flygbolagen, denna gång företrätt av ny(gamla) BRA, gav en inblick i branschens omställning mot ett fossilfritt inrikesflyg. Kanske kom dagens roligaste citat från Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, som utropade: ”flyget är ett sjukt effektivt transportslag”. Vid den politiska paneldiskussionen fanns en stor samsyn om flygets betydelse men när Bromma och flygskatten kom på tal, stod det klart att de borgliga företrädarna var för Bromma och emot en flygskatt. Företrädaren för regeringssidan hade föga överraskande en motsatt uppfattning.

En annan fråga som inte fått så mycket uppmärksamhet i Flygsverige är hur den nya säkerhetspolitiska verkligheten påverkar branschen. På fredagen höll Folk och Försvar ett seminarium om det nya värdlandsavtalet med Nato. En till synes blygsam fråga för flyget kan tyckas.

Kommer EU lägga ned flygplatser?
Jag hade i vart fall möjligheten att ställa frågan till självaste försvarsministern hur avtalet påverkar den långsiktiga planeringen för våra flygplatser? Peter Hultqvists svar indikerade att man i försvarsdepartementet inte har någon vidare koll på det förestående hotet som EU just nu håller på att skapa för våra regionala flygplatser.

EU:s nya statsstödsregler förbjuder nämligen offentligt stöd till flygplatser. Offentlig finansiering är normalbilden för våra kommunala flygplatser i detta avlånga och glesbefolkade land. Flygplatserna är livsviktiga men de låga passagerarvolymerna möjliggör inte några större intäkter för flygplatserna. För att fortsatt kunna ha offentlig finansiering kan då flygplatserna söka undantag (SGEI) vilket i princip alla också gjort.

Men nu börjar EU ifrågasätta dessa SGEI-undantag och EU har själv börjar granska enskilda flygplatser. Det besynnerliga är att även Swedavias mindre flygplatser inte heller bär sina egna kostnader, men de slipper EU:s granskning då de enorma överskotten från främst Arlanda mer än väl täcker dessa flygplatsers underskott. Vi är ensamma i Norden med denna märkliga uppdelning av våra svenska flygplatser. Både i Norge och i Finland säkerställer man att överskotten från de stora flygplatserna i Oslo och Helsingfors, täcker kostnaderna för övriga flygplatser i respektive land. Det är bara i Sverige vi har denna uppdelning.

Följden riskerar nu bli att EU kan döma ut och i förlängningen stänga ned enskilda svenska kommunala flygplatser om inget görs från statligt håll. Just nu är Kalmar, Halmstad och Västerås utsatta för granskning.

Om man drar händelseutvecklingarna till sin spets, skulle följande kunna ske. Vid en kris i Baltikum – eller än värre på Gotland – skulle Nato behöva flyga in understöd i Sverige för att basera exempelvis på Halmstad eller Västerås. Men detta kanske då omöjliggörs för att EU förbjudit Halmstad eller Västerås att ha kvar sina flygplatser!

Vi har nu i EU-frågan en bra dialog med näringsdepartementet vilket vi uppskattar och hoppas givetvis på en lösning. Samtidigt kan man undra vilket samberedning som sker i regeringskansliet när försvarsministern lugnt förklarar hur främmande länders förband kan landa in i Sverige, samtidigt som infrastrukturministern oroas för hur landet ska kunna hantera statsstödsreglerna.

Det har varit en intensiv vecka för flyget. Trots flera utförliga utredningar och sammankomster, ökade snarast komplexiteten och oron för våra flygplatser och dess framtid. Regeringen avser fastställa en flygstrategi om några månader. Den kommer inte bara beröra flygnäringen utan stora delar hela samhället. Ska vi hoppas att alla frågetecken då kommer rätas ut?

Peter Larsson
VD Svenska Regionala Flygplatser