Flygskatten äventyrar enskilda flygplatser
Åtta av tio remissyttranden är emot en flygskatt. En skatt som tycks vara verkningslös ur klimatsynpunkt. Nu talar flygbolagen också öppet om att lägga ned linjer. Det riskerar enskilda flygplatsers framtid. Nu är det hög tid att stoppa flygskatten.
Remisstiden för utredningsförslaget om en svensk flygskatt har nu löpt ut. Det är en förkrossande majoritet, 126 av 156 yttranden som är negativa till, eller avstyrker förslaget. Så gör Svenska regionala flygplatser (SRF) också.
Precis som många andra kan vi konstatera att den föreslagna skatten är verkningslös ur klimatsynpunkt. Den totala reduktionen av klimatpåverkande utsläpp beräknas i bästa fall uppgå till 0,2 miljoner ton årligen. Det motsvarar ett par dygn av den svenska vägtrafikens utsläpp. Enbart detta konstaterande tycker SRF talar för att en flygskatt inte bör införas.
Men flygskatten har också negativa effekter för samhällsekonomin. Beräkningar visar att flygskatten leder till att upp mot 7000 jobb försvinner och att nettoförlusten för BNP bara under det första året kan uppgå till 4 miljarder kronor.
Men vad som kanske är mest allvarligt, flygskatten får konsekvenser som ytterst hotar enskilda flygplatsers framtid. Flygbolagen beskriver nu öppet att man avser se över och konsolidera sina linjer för att möta de ökade kostnaderna för en flygskatt.
Sveriges största flygbolag SAS anger nu att nya satsningar kommer att ske utanför Sverige om en skatt införs. SAS förutser även att flygskatten gör ett antal linjer direkt olönsamma, vilket innebär att destinationer kan läggas ned och antalet flygningar minskas. Då är det inte de stora linjerna mellan storstäder de tänker på, utan de mindre linjerna till de mindre destinationerna. I klartext, till våra regionala flygplatser.
För lågprisbolagen är det rimligt att de tvingas agera som de gjort i Norge efter införandet av en flygskatt. Där har Ryanair lämnat flygplatsen Rygge, som tvingats att lägga ned. Även charterbolagen i Sverige har aviserat att de kan tvingas lämna regionala flygplatser och koncentrera sina flygningar till större flygplatser. I realiteten till statens stora flygplatser som Arlanda och Landvetter.
Minst drabbas värst
Idag har nära hälften av våra medlemsflygplatser chartertrafik och för flera flygplatser utgör charterresandet en väsentlig del av intäkterna. Vi befarar därför att just de mindre regionala flygplatserna kommer drabbas värst när flygbolagen anpassar sig efter införandet av en flygskatt. Minst drabbas värst.
Dessutom har flygbolaget BRA redan aviserat, att de på grund av flygskatten väntar med att investera och introducera den nya och betydligt mer miljövänliga flottan av Bombardier C-Serie flygplan. Det gör att Sverige går minste om nya flygplan som reducerar utsläppen med cirka 35-40 procent jämfört med de befintliga flygplanen.
Motsvarande negativa effekter av en flygskatt har flera andra europeiska länder upplevt. Nederländerna, Irland, Danmark och Portugal har alla infört men också avskaffat flygskatter då nackdelarna blev för stora. Om skatten införs kommer Sverige efter Storbritannien få världens högsta flygskatt.
En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet förbinder Sverige med övriga världen och gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna. En flygskatt som försämrar tillgängligheten slår direkt mot lokal och regional konkurrenskraft.
För enskilda flygplatser kan införandet av en flygskatt innebära att flygplatsen måste stängas ned. Därför vädjar SRF till regeringen att inte införa någon flygskatt.
Läs SRF:s hela remissvar till regeringen.
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
