Varför får bara vissa flyglinjer stöd?

För att flyget ska komma igång efter krisen behövs också nya sätt att starta upp flyglinjer. Vissa linjer till Norrland fick temporärt stöd. Men nu behövs stöd för att få igång linjer i hela Sverige.

Pandemin har i det närmaste ställt allt flyg på marken. Nu börjar vi se enskilda linjer komma igång igen. Men det är främst mellan stora städer eller mellan huvudstäder. Inte till mindre orter.

Under krisens början drev flera partier i riksdagen frågan om utökad trafikplikt. I april startades också det som kallades Temporär allmän trafikplikt. Där staten gick in och riktade stöd för enskilda linjer. Nu vet vi att Trafikverkets underlag innehöll förslag om flyglinjer runt om i Sverige. Men när regeringen skulle fatta beslut stretade miljöpartiet emot. Resultatet blev ett mer begränsat antal linjer till några orter i Norrland.

Nu fungerade inte den Temporära allmänna trafikplikten som det var tänkt. Flera av de nya linjerna var inte dimensionerade utifrån flygplatsernas förutsättningar. Då Trafikverket valde lägsta möjliga pris blev det också mindre bolag som vann linjer som egentligen var dimensionerade för betydligt större flygplan.

Fokker 50 istället för Boeing 737

Mindre propellerplan av typ Fokker 50, som normalt flyger kortare sträckor, flög nu på långa linjer som dessutom var slingade till flera orter. Linjer som normalt flygs direkt med betydligt större och snabbare flygplan av typ Boeing 737. Linjerna gjordes senare om men det visar ändå på komplexiteten att få till rimliga flygförbindelser när bara lägsta pris ska styra upphandlingar.

Men att det kom till var viktigt för just dessa destinationer i norra Sverige. Nu har det gått flera månader och vi behöver se vilka möjligheter som finns att starta upp flyget för hela landet. Då är det viktigt att förutsättningar för uppstart av den normala kommersiella trafiken tillskapas för de regionala flygplatserna.

När den kommersiella trafiken skall startas upp i hela landet kommer flygbolagen vara den trånga sektorn. Flygbolagen kommer ha en mycket ansträngd ekonomi eller så har några rent av gått i konkurs. De kommer att starta med de mest lönsamma destinationerna. De kommer inte vara benägna att trafikera destinationer med lägre passagerarunderlag, utan någon form av riskdelning. Vissa flygplatser kommer att få trafik. Andra inte. Vi riskerar att: ”minst drabbas värst”.

För de riktigt små flygplatserna, som omfattas av den ordinarie trafikplikten har viss trafik faktiskt fortsatt under krisen och den kommer sakta att ökas upp igen då staten där har ett ansvar. Men på de mellanstora destinationerna däremot tror vi att det kommer att ta långt tid för den kommersiella flygtrafiken att komma igång om inget görs.

Krisen har nu pågått i flera månader. Vi märker att företag och näringar åter har behov av att ta sig runt i landet och ut i världen, likväl som att världen behöver kunna ta sig till våra företag och besöksmål. För varje dag som flyget står stilla fortsätter kostnaderna för flygbolagen att öka och försvårar möjligheterna att komma igång igen. Det drabbar därmed också vanliga företag och näringar runt om i landet.

Inför ett infasningsstöd för flyglinjer

I syfte att säkerställa tillförlitliga kommunikationer till och från de allra flesta av våra regionala flygplatser efter krisen vill vi föreslå ett statligt stöd. Vi kan kalla det ett infasningsstöd. Det ska gå till uppstart av kommersiell flygtrafik på små och medelstora flygplatser. Det ska gå till flygplatser i hela Sverige, inte bara till Norrland. Infasningsstödet ska riktas till de som hade kommersiell linjetrafik före pandemin. Infasningsstödet ska alltså inte vara utformat som den temporära trafikplikten. Stödet ska utgå till dess att marknaderna har normaliserats. Vi förespråkar en variant som stegvis fasar in mängden kommersiella flygturer till en nivå som tillgodoser näringslivets behov.

Vi menar att ett infasningsstöd skulle kunna bygga på kabinfaktor. Det vill säga att när ett visst antal stolar i kabinen är belagda så minskas stödet för att till slut helt tas bort. En sådan kabinfaktor skulle exempelvis kunna vara 65%. Då upphör stödet.

Det är viktigt att få igång en regelbunden turlista, då det skapar förutsägbarhet för resenärerna. Därför behöver stödet omfatta en morgon- och en kvällstur, men inget mer. Dessutom ska stödet vara begränsat i tid.

Den Temporära allmänna trafikplikten som snabbupphandlades i våras, den löper nu ut. Det innebär att det också finns pengar kvar från det som avsattes i våras, för att starta upp ett infasningsstöd.

Låt regioner handla upp flygtrafik

En annan åtgärd som inte hjälper till nu men som kan underlätta på sikt, är att låta regioner och kommuner själva få handla upp flygtrafik. Det är en åtgärd som inte belastar statskassan. I nuläget är det endast Trafikverket som får upphandla flyglinjer, inte regioner eller kommuner.

De senaste åren har flera flygplatser förlorat flyglinjer och när de själva velat handla upp linjer, har de varit förhindrade. Varje EU-land bestämmer själv hur upphandlingar får ske. Sverige har valt att endast Trafikverket får handla upp flygtrafik. Den ordinarie trafikplikt som Trafikverket ombesörjer är bra och bör fortsätta. Den ska säkerställa att regioner som inte har några andra alternativ än flyg också bereds möjlighet att resa till och från sin destination. Men det motsäger inte att andra offentliga aktörer också kan få handla upp flygtrafik. Speciellt nu när hela Sverige behöver återstarta efter krisen.

Det finns flera riksdagspartier som motionerat om att regioner och kommuner ska få möjligheten att själva handla upp flygtrafik. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) driver denna fråga. Det borde således finnas goda möjligheter att få stöd i riksdagen både för att få till ett infasningsstöd och utökade möjligheter att handla upp flygtrafik.

Flyget behöver lyfta.
Därför behövs stöd för flyglinjer till mindre orter. I hela landet.

Peter Larsson

VD Svenska regionala flygplatser