Landet runt. Dygnet runt. Året om.

Sverige är det land i Europa som har längst avstånd med en liten befolkning men också med ett mycket utvecklat flygplatssystem. Tillgänglighetskriteriet blir därför helt avgörande för att människor och företag i hela landet ska kunna mötas, arbeta, investera eller förkovra sig. De regionala flygplatserna är lokaliserade vid en centralort med viktig industri, oftast egen högskola och länssjukhus och inte sällan på avstånd som gör att andra dagliga transportslag inom hela landet inte är realistiska. Från dessa destinationer finns det dagliga flyglinjer till Stockholm eller en annan större stad. Svenskt flyg har också en oerhört hög tillförlitlighet och punktlighet.

Beredskap och samhällsstöd

Vid samtliga flygplatser sker ett omfattande stöd till samhället som ambulansflygningar, brandspaning eller sjöräddning. Försvarsmakten använder också många av flygplatserna regelbundet. Dygnet runt hanteras ambulansflyg, organtransporter, brandflyg, militärtransporter och polisens helikoptrar.

Förutom ovan angivna samhällsnyttiga transporter förekommer även andra transporter som är av samhällsviktig karaktär. Detta kan exempelvis vara postflyg, fångtransporter, avvisningar, transporter av isotoper, transport av medicinsk utrustning och kompetens samt prover men också snabba transporter för näringslivets och offentlig sektors behov av exempelvis reservdelar.

Många flygplatser är utsedda av regeringen att upprätthålla beredskap dygnet runt och året runt för samhällsviktiga transporter medan några ombesörjer jour och beredskap på frivilliga grunder.

Svenska regionala flygplatser blir därmed en central del i det svenska transportsystemet och bidrar till den nationella kollektivtrafiken.

Finansiering

I våra nordiska grannländer finns olika modeller för det rikstäckande flyget, men ofta med mer uttalade ambitioner för dess betydelse än i Sverige. I Sverige har vi sedan något år tillbaka en modell som bygger på att staten har valt ut att äga och ta ut vinster från de stora och lönsamma flygplatserna. De mindre och därmed de mindre lönsamma flygplatserna har egna huvudmän, några privata men de allra flesta fall kommunala ägare.

Det leder till att de stora och vinstgenererande statliga flygplatserna konkurrerar mot de små och mindre lönsamma icke-statliga flygplatserna. Detta blir inte i längden en hållbar situation och hotar att slå ut flera regionala flygplatser och därmed omkullkasta andra värden som regional tillväxt, jobbskapande eller en levande landsbygd.

Statens transportsatsningar utformas genom det årliga anslaget för kommunikationer i statens budget.  Av anslaget går den absoluta huvuddelen, till investeringar och underhåll av vägar och järnvägar. I anslaget finns ett finansieringssystem till de icke-statliga flygplatserna, ett stöd som idag utgör det minsta anslaget i infrastrukturbudgeten. Det utgör ca 3 promille av hela anslaget vilket motsvarar cirka 210 miljoner kronor.

Flygbranschen har varit i ett utsatt läge under lång tid. Detta märks inte minst för de regionala flygplatserna. Svenska regionala flygplatser AB arbetar aktivt med att fortsatt ökat stöd och nödvändiga satsningarna till de regionala flygplatserna ska bli verklighet.