Flygplatsernas miljöarbete
Svenska regionala flygplatser (SRF) och medlemsflygplatserna har alltid strävat efter att minska miljöpåverkan och förbättra miljön. Ofta ligger flygplatserna i framkant när det gäller omställningen. Nu fortsätter vi och intensifierar arbetet genom projektet Grön Flygplats som medfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, se vidare på gronflygplats.se
Att minska flygets miljöpåverkan är av avgörande för flygbranschen och därmed för Svenska regionala flygplatser. Därför strävar vi ständigt efter att minska den negativa miljöpåverkan från flygplatserna. Det gör vi främst genom att minska utsläppen till mark, vatten och luft, samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall. Flygplatserna följer inte bara gällande miljölagstiftning och övriga nationella och internationella regler och krav. De tar även hänsyn till de lokala miljömålen, som oftast drivs fram av enskilda kommuner.
Miljöarbeten i många steg
Under många år var fokus för flygplatserna att begränsa buller. Succesivt har en rad förbättringar skett. Inte minst har flygplanen blivit tystare men flygplatserna har länge arbetat med en rad åtgärder, framför allt med bullerisolering och genomtänkta flygvägar. Under senare år har utsläppen varit flygplatsernas stora fokus.
Var och en av Svenska regionala flygplatser har alla egna ägare med olika förutsättningar, men samtliga har ett fokus på att ställa om och att minska sin klimatpåverkan. Källsortering finns sedan länge och förbättras hela tiden genom att nya fraktioner införs och genom att utbilda medarbetare och andra aktörer på flygplatsen i hur sorteringen ska gå till. Energieffektivisering arbetar alla flygplatser aktivt med. Det sparat både pengar och energi. Vanliga lampor byts till LED, även när det gäller banljus och andra flygplatsspecifika installationer.
Flygplatserna är ofta miljöcertifierade. De flesta har miljöcertifiering enligt ISO 1400. Flera flygplatser är certifierade enligt den internationella standarden Airport Carbon Accredition (ACA), vilket är en tuff och omfattande certifiering som följs upp årligen. All personal vid flygplatserna har idag speciell miljöutbildning. De flesta flygplatserna har gått över till fossilfritt bränsle i sina egna fordon. Efterhand byter man till eldrivna fordon och de som tidigare kördes på diesel tankas med HVO.
Flygplatserna blir hållbara
Flygplatserna har under flera år arbetat aktivt med att fasa ut miljöfarliga kemikalier och minimera kemikalieanvändningen. Man har bytt ut det fossila bränslet som används vid brandövningsplatser mot ett alkoholbaserat övningsbränsle. Tippfickor för omhändertagande av uppsamlad avisningsvätska upprättas. En tippficka smälter snö och avskiljer sand och partiklar, innan den rena vätskan lagras i en tank.
Flygplatserna förebygger också bränslespill med oljeavskiljare och använder invallade cisterner. Flera flygplatser har slutat med kvävebaserade halkbekämpningskemikalier och samlar upp avisningsvätskan. Varm sand används i stället för miljöfarliga ämnen för att motverka halka på landningsbanan. I flygplatsernas gemensamma kvalitetslednings- och drifthandboksystem har miljöarbetet en framträdande roll. Här delar flygplatserna också med sig av rutiner, kunskap och nyheter inom miljöarbetet.
Många flygplatser har PFAS i marken som är orsakade av utsläpp från brandövningar. Tillsammans med bl a Trafikverket pågår ett antal projekt för att undersöka vilka alternativa modeller som finns för att rena marken från PFAS. SRF hjälper till att sprida erfarenheter från de olika projekten.
Flera överväger att bli egenförsörjande genom etablerandet av solparker och några flygplatser har solceller installerade. Projekt pågår för att säkert kunna installera solcellsparker på flygplatsområdet, men det måste göras på rätt sätt så att inte solcellerna riskerar att störa annan utrustning eller radiotrafik.
Flygplatserna skapar helhetstänk inte bara för sin egen drift utan också gentemot kunder och passagerare. Allt från samordning av kollektivtrafiken till möjlighet att ladda elbilar, både för passagerare och personal.
Flygplatserna värnar också om grönytorna för att öka den biologiska mångfalden.
Karlstad först i världen med bioflygbränsle
Den 26 juni 2014 öppnades världens första tankanläggning för bioflygbränsle på den regionala flygplatsen i Karlstad och Sveriges första reguljärflygning med bioflygbränlse genomfördes. Sedan dess har de regionala flygplatserna varit föregångare när det gäller tillgång till bioflygbränsle för sina passagerare. Det har skett genom upphandlingar av bioflygbränsle som tankats i flygplatsernas egna bränsleanläggningar, genom egen försorg eller genom samarbete med Fly Green Fund eller med flygbolag där det går att köpa till bioflygbränsle på biljetten.
Bioflygbränslen produceras av råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller är skadliga för miljön. Antalet tillverkare är i dagsläget få i världen, men tillverkning är äntligen i gång även i Sverige. Tillgången på flygbiobränsle är fortfarande relativt begränsad. Idag är priset mellan 3 – 6 gånger så dyrt i förhållande till fossilt framställt bränsle.
Flygbranschen arbetar för ett fossilfritt flyg
Flygbranschen arbetar för ett mer hållbart och fossilfritt flyg. Så kallade ”gröna inflygningar” sker som standard för flygningar på de allra flesta rutter i Sverige. Flygplanstillverkarna har under många år utvecklat flygplan som blir alltmer miljövänliga vilket innebär att de förbrukar mindre bränsle och blir tystare. Flyget har minskat sina utsläpp med 70 procent de senaste 40 åren. Men det räcker inte, omställningen måste fortsätta.
Flygbranschen var en av de första branscherna som tog fram en så kallad ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Flygbranschen” i det nationella initiativet Fossilfritt Sverige. Målet är ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och att allt flyg som lyfter från svenska flygplatser ska var fossilfritt 2045. SRF har varit och är en aktiv aktör i arbetet med färdplanen.