Gärna utredningar men nu behövs beslut

Arlandautredningen är klar. Samtidigt ges direktiv för ytterligare en utredning för övriga flygplatser. Men vad Flygplatssverige behöver nu är beslut. För de regionala flygplatserna är det ekonomiska läget närmast akut och här behövs snabba besked om säkrad finansiering.

Igår presenterade Peter Norman, ytterligare, en flygplatsutredning. Det var hans tredje i ordningen. Förslagen är bra men utredningen rör väg- och järnvägstransporter till och från Arlanda. Förslag som kan bli verklighet om kanske 10-15 år. Förra veckan kom också regeringen med direktiv för ytterligare en flygplatsutredning. Den berör Brommas framtid, de övriga statliga flygplatsernas framtid och också finansieringen för de regionala flygplatserna.

Även direktiven för den utredningen var välformulerade men den ska vara klar först om ett och ett halvt år. Efter nästa riksdagsval dessutom. Så länge kan inte våra regionala flygplatser vänta.

Ständigt dessa flygplatsutredningar

Det råder ingen brist på flygplatsutredningar. Det utsatta ekonomiska läget för de regionala flygplatserna har varit känt i många år och vi har längre vädjat om en långsiktig och hållbar finansiering för de regionala flygplatserna. Men som respons har staten svarat med utredningar.

Under den förra regeringen togs inga beslut för att främja eller stödja flyget. Istället infördes en flygskatt, en reduktionsplikt och flera andra inskränkningar. Allt med klimatfokus men som skapade ökade kostnader och försämrade villkor för flygnäringen i Sverige. När Miljöpartiet lämnade regeringen tillkom till slut en större flygplatsutredning. Den presenterades när väl nuvarande regering hade tillträtt.

Efter tre år in i den här mandatperioden har regeringen inte gått vidare med förra flygplatsutredningens förslag. Regeringen har visserligen fattat flera kloka beslut för flyget men sätter nu igång ytterligare en flygplatsutredning.

Förutom flygplatsutredningar, har även flera utredningar om beredskapsflygplatser gjorts, liksom en färsk utredning om möjligheten till regionalt upphandlad flygtrafik.

Läser man alla dessa utredningar eller direktiv till nya utredningar, finns det mycket bra ansatser och förslag i dessa skrifter. Men det hjälper föga om alla dessa goda förslag inte omsätts i verkliga beslut.

Minst drabbas värst

För flera andra aktörer inom flyget kan man säkert vänta på inriktning av ytterligare en utredning men för de regionala flygplatserna är läget att betrakta som närmast akut. Förra årets samlade underskott slog nya rekord. Totalt 736 miljoner kronor, hade de 33 regionala flygplatserna i samlade underskott.

Skälet till ökade underskott är det minskade flygandet. Återväxten efter pandemin går långsammare i Sverige än i omvärlden. För inrikesflyget avtar inte bara återväxten utan flyget minskar också i absoluta tal. Att det minskar just i Sverige verkar bero på den så kallade flygskammen. Den finns inte i våra grannländer.

Med minskat flygande minskar också intäkterna och det märks mest på mindre flyglinjer där det är svårare för flygbolag att få lönsamhet med mindre flygplanstyper än på större linjer där flygbolagen kan sätta in större flygplan och få bättre omsättning.

800 miljoner kr i underskott

Det får till effekt att underskotten är som störst hos de som är minst. Det vill säga de regionala flygplatserna. Där är flygförbindelser helt avgörande för tillgänglighet, för näringsliv och för utveckling. Men där de själva får säkra driften. Vår prognos är tyvärr att underskotten för i år också kommer stiga till över 800 miljoner kr.

Denna dystra utveckling har också gjort att enskilda flygplatsägare, oftast kommuner och regioner kommit till ett läge där de överväger lägga ned sin flygplats. Detta sker också i en tid när flygplatsernas betydelse har blivit än viktigare för totalförsvarets behov.

Just nu har vi flygplatser där Försvarsmakten är och övar och bedriver krigsplanläggning. Detta samtidigt som samma flygplatskommun överväger nedläggning, då kostnaden är för svår att bära själv.

Så här kan vi förstås inte ha det i Sverige och därför kan vi inte vänta på ytterligare utredningar. I närtid behöver regeringen tillföra nödvändiga resurser i form av utökade statsbidrag.

Förra året beslöt regeringen att tillföra 100 miljoner kr i ökat statligt stöd. Det gör en total ram om 210 miljoner kr. I realiteten innebär det en ökning från ca 10 procent statligt stöd till ca 30 procent statligt stöd, för de regionala flygplatsernas kostnader. Men det är långt ifrån de 75 procent kostnadstäckning som förordningen för statligt stöd talar om.

Vi får inte ta del av överskotten

Regeringen skulle således behöva öka ramen med ytterligare några hundra miljoner kr för att komma upp till målet 75 procent underskottstäckning. Skulle det ske, skulle flera flygplatser säkras från nedläggning. En genomarbetad flygplatsutredning kan sedan, om drygt ett år, komma fram till hur finansierings- eller ägarformer kan se ut på mer lång sikt.

Vi har länge argumenterat och vädjat om en tryggad finansiering för de regionala flygplatserna. Deras dilemma är att de var och en inte har förutsättningar att gå med vinst medan de stora statliga flygplatserna har de förutsättningarna. Detta samtidigt som våra mindre regionala flygplatser bidrar med flygrörelser in till Arlanda och de statliga flygplatserna. Vi bidrar alltså till deras vinster men får inte ta del av överskotten.

Denna förlegade ordning kan en ny flygplatsutredning gärna ta tid på sig att rätta till. Men under tiden måste regeringen snabbt medverka till att rädda de regionala flygplatserna.

Gärna en utredning men först ett rejält resurstillskott.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se