Vår historia

Den första flygplatsen

De svenska flygplatserna har sina rötter i 1900-talets tidiga pionjärår. Den allra första flygningen med flygplan i Sverige gjordes 1909. Det var fransmannen Georges Legagneux som genomförde premiären, på Ladugårdsgärde i Stockholm. Under åren som följde gjordes flera flygningar på platsen, främst vid uppvisningar. Men att säga att detta gamla militära exercisfält därmed var Sveriges första flygplats är kanske en överdrift, även om fältet sporadiskt användes flera decennier framåt.

1910-talet såg framför allt militära flygfält växa fram, huvudsakligen på militära övningsplatser, exempelvis Ljungbyhed, Malmen, Axvalla och Barkarby.

I början av 1920-talet fick Sveriges tre största städer flygplatser. I Stockholm togs sjöflyghamnen Lindarängen i bruk. I Malmö öppnades flygfältet Bulltofta och i Göteborg den kombinerade land- och sjöflygplatsen Torslanda. Den första reguljära flygtrafiken satte igång samtidigt.

1926 bildades Flygvapnet vilket blev början på anläggandet av en lång rad flygflottiljer, av vilka många senare blev civila flygplatser.

På 1930-talet tog trafikflyget stora steg i utvecklingen, bland annat med en ny generation trafikflygplan som Douglas DC-3. De civila flygplatserna Norrköping-Kungsängen och Stockholm-Bromma öppnades. Under samma period ökade hotet om krig i Europa och nya militära flygplatser började planeras. Förutom dessa byggdes också några civila flygplatser som Visby och Sundsvall-Härnösand denna period. Flygflottiljen i Luleå, öppnad 1944, började snart också användas för inrikesflyg.

Efter andra världskriget vidtog det kalla kriget. Försvarsmakten var obenägen att låta civilt trafikflyg få tillgång till ytterligare militära flygplatser. Men 1957 bröts isen då nybildade Linjeflyg fick tillåtelse att trafikera flygflottiljen i Kalmar. I rask följd öppnades militära flygplatser som Halmstad, Ronneby, Östersund, Ängelholm och Kristianstad för Linjeflyg.

1950-talet bereddes nordborna en nyhet, nämligen semesterflyg till sol och värme. Charterflygningar utgick till en början främst från landets större flygplatser.

Bromma, Arlanda och växande inrikesflyg

Redan i ett tidigt stadium efter Stockholm-Brommas öppnande 1936 stod det klart att det skulle bli svårt att bygga ut denna flygplats i framtiden. Efter att frågan dryftats utsågs Halmsjön, i närheten av Sigtuna, som läge för en storflygplats i stockholmsområdet. 1954 gjordes den första landningen på Stockholm-Halmsjön. Piloterna var dock så missnöjda med banans kvalitet att Halmsjön aldrig kom till civil användning. I stället byggdes på samma område en helt ny flygplats som fick namnet Stockholm-Arlanda. Den öppnades 1960 och invigdes officiell 1962. Då flyttades all reguljär utrikestrafik i Stockholm från Bromma till Arlanda. Vid den här tiden hade SAS och andra internationella flygbolag gått in i jetåldern med flygplanstyper som Caravelle, Comet och DC-8.

1960-talets första år tog svenskt inrikesflyg ett stort språng när nya civila flygplatser öppnades i Kiruna, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik och Jönköping. Militärbaserna Borlänge och Eskilstuna fick trafikflyg liksom flygplatsen i Lycksele.

Sturup och Landvetter

Med 1970-talet följde en ”andra våg” av nya trafikflygplatser i Sverige. I Malmö ersattes Bulltofta av Sturup 1972 och i Göteborg tog 1977 Landvetter över efter Torslanda. Andra nya flygplatser var Gällivare-Malmberget, Gävle-Sandviken, Kramfors-Sollefteå, Mora och Växjö. Saabs privata flygplats i Linköping öppnades för civil trafik och flottiljen i Västerås fick reguljärflyg.

Successivt naggades SAS och Linjeflygs monopol i kanten genom att mindre bolag tilläts operera reguljärt taxiflyg. Det gav trafik på flygplatser som Trollhättan, Oskarshamn och Vilhelmina.

Under 1970-talet introducerade SAS jumbojet Boeing 747 och Arlanda fick 1976 sin första permanenta utrikesterminal. Linjeflyg gick över till jet med Fokker Fellowship.

Nya möjligheter för mindre flygplatser

1985 sattes Saab 340 i trafik, det första mindre regionalflygplan som kunde erbjuda mindre flygorter en komfort liknande den i större flygplan. Denna kategori flygplanstyper har gett många flygplatser nya möjligheter till goda förbindelser.

Bland de flygplatser som öppnades på 1980-talet finns Falköping och Skövde. Flottiljen i Söderhamn fick civil trafik och flottiljen på Skavsta blev 1984 Nyköping-Oxelösunds flygplats. Samma år invigdes den civila Trafikflyghögskolan på Ljungbyhed.

En stor förändring av inrikesflyget ägde rum 1983, när Linjeflyg flyttade sin stockholmstrafik från Bromma till Arlanda. Passagerare med anslutning fick det nu lättare att byta mellan olika flygbolag.

Avreglering

1991 avreglerades svenskt utrikesflyg och året därpå inrikesflyget, ett paradigmskifte för trafikflyget. Avregleringen innebar helt nya möjligheter för flygbranschen, inte minst för de mindre flygplatserna. Sedan konkurrensen tilläts har kunderna fått en ökad valfrihet och ett större produktutbud. Den fria marknaden har berett väg för nya aktörer. Bland annat har flera nya flygbolag bildats och oberoende flygplatser har kunnat stärka sina positioner.

1997 startade det irländska lågprisflygbolaget Ryanair sin första linje på Skavsta, med stockholmsregionen i upptagningsområdet. Även Göteborg fick genom den tidigare flottiljen på Säve en alternativ flygplats. Trafikflygplatser öppnades under 1990-talet i Arvidsjaur, Hemavan, Karlstad och Pajala. Flyglinjer startades från Hagfors, Storuman, Sveg, Torsby och Örebro.

Efter millennieskiftet präglades flygplatsernas verksamhet av lågprisflygets fortsatta etablering. Flygplatser som Skavsta, Gothenburg City och Västerås, liksom flera andra, fick ökad utrikestrafik. En alltmer omfattande chartertrafik för passagerare och frakt etableras på många regionala flygplatser. Inrikes har ”flygarrangörer” som exempelvis Sverigeflyg haft framgång på många flygplatser.

Bland de större flygplatserna är det främst Arlanda som försetts med utbyggnader. Arlanda har fått en tredje rullbana, järnvägsförbindelse, nya terminalutrymmen och ett nytt flygtrafikledningstorn.

På de mindre lönsamma linjerna, till landets glesare befolkade delar, fick Rikstrafiken 2002 statens uppdrag att upphandla trafik. Det har underlättat för mindre orter att kunna erbjuda större konkurrenskraft för näringslivet och bättre service för invånarna.

Flygplatserna i dag

2007 presenterade en flygplatsutredning som föreslog att flygplatser med trafikflyg skulle få en ny indelning. Slutresultatet blev att två kategorier skapades, ”strategiska flygplatser” och ”övriga flygplatser”. I enlighet med flygplatsutrednings förslag, övertog i april 2010, det statliga bolaget Swedavia de flygplatser som dittills tillhört Luftfartsverket. De icke-statliga flygplatserna med reguljärtrafik drivs numera i huvudsak av kommuner och regioner och vissa fall av privata ägare. Dessa flygplatser företräds av Svenska regionala flygplatser AB.

---

Kronologi över svenska flygplatsers historia

1909
På Ladugårdsgärde i Stockholm görs den första uppstigningen med flygmaskin i Sverige. Pilot är fransmannen Georges Legagneux. Året efter flyger förste svensk, Carl Cederström, på samma plats.

1910
Ljungbyhed börjar användas som flygfält.

1921
Lindarängens sjöflyghamn i Stockholm etableras.

1923
Göteborg-Torslanda land- och sjöflygplats öppnas. Malmö-Bulltofta flygfält öppnas.

1924
AB Aerotransport, ABA, startar utrikeslinjer från Lindarängen och Bulltofta.

1926
Svenska Flygvapnet bildas. Starten på anläggandet av ett tjugotal flygflottiljer och ett stort antal flygbaser. Många av vilka i framtiden kommer att användas civilt.

1934
Norrköping-Kungsängens flygplats öppnas.

1936
Stockholms stads kommunala flygplats Bromma invigs. Det är Europas första flygplats med asfalterade banor. Flygplatsen blir statlig 1947.

1942
Flygflottiljen F 21, Luleå-Kallax, öppnas. Från 1944 får flygplatsen användas för inrikesflyg.

Visbys flygplats öppnas.

1944
1944 års flygplatsutredning undersöker placering av ny storflygplats i stockholmsområdet. Placeringar som Skå-Edeby, Upplands Väsby, Jordbro och Grillby undersöks. Utredningen kommer fram till Halmsjön i Uppland som bästa placering.

Sundsvall och Härnösands gemensamma flygplats Midlanda öppnas.

Karlstad får flygtrafik.

1946
Scandinavian Airlines System, SAS, bildas för gemensam skandinavisk interkontinental trafik.

1954
Banan vid Halmsjön öppnas men piloterna dömer ut banan, som överges för civil luftfart.

1957
Inrikesflygbolaget Linjeflyg AB bildas av SAS och Dagens Nyheter. Bolagets första egna destination blir Kalmar, där Linjeflyg får tillstånd att trafikera flygflottiljen.

1958
Flygflottiljerna i Östersund, Halmstad och Ronneby öppnas för inrikesflyg.

1959
Det första trafikjetplanet levereras till Sverige, SAS Sud-Aviation Caravelle för medeldistans.
Bana 1 invigs på Arlanda som 1960.

Arlanda öppnar för trafik. Stockholms interkontinentala jettrafik lokaliseras hit.

Kiruna civila flygplats öppnas.

Jönköping-Axamo flygplats invigs och övertar trafiken från Jönköpings gamla flygfält.

Historisk flygning

1961
Flygflottiljen i Ängelholm och militärfältet Everöd i Kristianstad öppnas för Linjeflyg.

Nya civila flygplatser invigs i Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik.

1962
Stockholm-Arlanda flygplats invigs och Stockholms reguljära utrikesflyg flyttas hit från Bromma.

Militärfältet Rommehed i Borlänge öppnas för trafikflyg.

1969
Eskilstuna får flygförbindelse med Stockholm, Norrköping, Jönköping och Malmö.

Lycksele får reguljärt taxiflyg.

SAS går över till jet på svenska inrikeslinjer.

1970
En flygplats byggs i Oskarshamn.

1971
Flygplatserna Gällivare-Malmberget och Gävle-Sandviken invigs. De får samtidigt reguljärflyg.

SAS sätter Boeing 747 ’jumbojet’ i trafik.

Svegs flygplats öppnas.

1972
Sturup invigs och ersätter Bulltofta som Malmös trafikflygplats.

1973
Linjeflyg introducerar jet på sitt linjenät.

1974
Trollhättan och Vilhelmina får flygtrafik.

Kramfors-Sollefteå flygplats, tidigare militärfält, invigs.

1975
Växjö-Kronoberg flygplats invigs.

Mora-Siljan flygplats invigs.

1977
Göteborg får storflygplats då Landvetter tar över Torslandas trafik.

1976
Flygflottiljen i Västerås får reguljärförbindelse med Köpenhamn.

1978
Örebro flygplats öppnas.

1979
Saabs privata flygplats i Linköping öppnas för civilt flyg.

Flottiljen i Söderhamn får civil trafik

1983
Linjeflygs trafik i Stockholm flyttar från Bromma till Arlanda. Linjer till Linköping, Karlskoga och senare Hagfors fortsätter att operera från Bromma.

1984
Nyköping/Oxelösund-Skavsta flygplats invigs.

Civila Trafikflyghögskolan öppnas på Ljungbyhed.

1985
Regionalflygplanet Saab 340 sätts i trafik. Högre komfort på flygplatser med lägre trafikintensitet.

Flygplatsen i Falköping öppnas.

1989
Skövde flygplats invigs och flygtrafik öppnas.

1991
svenskt utrikesflyg avregleras. Transwede öppnar trafik till London.

1992
svenskt inrikesflyg avregleras. Malmö Aviation startar trafik till bland annat Malmö, Göteborg och London City från Bromma som därmed återfår tungt trafikflyg.

Gothenburg City Airport tar plats på gamla flygflottiljen F 9.

Örebro får reguljär flygtrafik.

1993
Hagfors och Torsby får gemensam flygförbindelse med Arlanda.

Storuman får flygförbindelse.

1997
Lågprisflygbolaget Ryanair startar sin första linje i Sverige, från Skavsta till Stansted.

Karlstads nya flygplats invigs.

Hemavan får flygtrafik.

1999
En ny flygplats invigs i Pajala.

Arvidsjaur får flygtrafik.

2000
Lidköpings flygplats öppnas.

2007
Flygplatsutredningen föreslår en ny indelning av svenska flygplatser med linjetrafik.

2010
Enligt 2007 års Flygplatsutrednings förslag överförs Luftfartsverkets flygplatser i det statliga bolaget Swedavia, medan de icke-statliga flygplatserna med reguljärtrafik drivs i huvudsak av kommuner och regioner och i vissa fall av privata ägare.

2011
Svenska regionala flygplatsförbundet bildar Svenska regionala flygplatser AB och får till uppgift att företräda de icke-statliga flygplatsernas talan.