Flyglinjerna Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors hotas av nedläggning enligt ett nytt förslag från Trafikverket. Läggs linjerna ned hotas även flygplatserna och därmed möjligheterna till samhällsnyttigt flyg som ambulanstransporter och skogbrandsbekämpning.

Inför nästa avtalsperiod med start 2027 för statens upphandlade flygtrafik, så kallad allmän trafikplikt, föreslår nu Trafikverket att totalt fem av tolv linjer ska bort. Det är mer än 40 procents minskning av statens åtagande för säkra tillgänglighet med flyglinjer.

Förslaget är inte bara förödande för de drabbade utan helt motsägelsefullt, när regeringen samtidigt tagit viktiga steg för säkra det svenska flyget. Bland annat har flygskatten avskaffats och driftstödet till flygplatserna har kraftigt utökats. Men vad tjänar det till om staten samtidigt tar bort flyglinjer?

Upphandlade flyglinjer finns till där det inte är möjligt för flygbolag att bedriva kommersiell trafik. Skulle flyglinjerna försvinna, blir det svårt för kommunerna somdriver flygplatserna att fortsätta driften om det inte finns någon flygtrafik. Skulle flygplatserna försvinna försvinner också det samhällsnyttiga flyget.

Flera län blir utan ambulansflygningar

I så fall går det inte bedriva akuta ambulanstransporter eller skogsbrandsbekämpning över stora delar av Värmland, Dalarna och Ångermanland.

Trafikverket har rätt i att den upphandlade trafiken har blivit betydligt dyrare de senaste åren. Myndigheten uppger att de sökt om höjda anslag men måste nu skära betydligt i flyglinjerna med en oförändrad budgetram. Det finns visserligen en angiven ram för just upphandlad trafik men totalt sett har Trafikverket fått kraftigt utökade medel.

Under den nuvarande elvaårsperioden har myndigheten fått ökade anslag om 200 miljarder kronor till sammantaget 1 200 miljarder kronor. Det är ofantliga summor och det verkar orimligt att man då inte kan vidmakthålla viktiga flyglinjer som var och en kostar några tiotals miljoner kronor per år.

Det är också märkligt att de linjer som kostar minst ska bort först. Myndighetens förslag innebär i praktiken att medborgare ställs mot medborgare när det gäller rätten till att kunna ta sig inom Sverige och ut i världen på ett rimligt sätt.

SRF har under en längre tid uppmärksammat Trafikverket på behovet av att fler destinationer kan behöva upphandlade flyglinjer till följd av den allmänna nedgången för inrikesflyget. Vi har fortfarande fyra flygplatser som helt saknar reguljär flygtrafik sedan pandemin. Men i stället för att utöka den upphandlade flygtrafiken föreslår nu Trafikverket i stället färre flyglinjer.

Det går halvera kostnaderna

Idag slingas de upphandlade flyglinjerna. Det vill säga, en linje går från en upphandlad destination, via ytterligare en annan upphandlad destination innan linjen går vidare till Arlanda. SRF har till Trafikverket föreslagit att upphandlade linjer kan slingas till destinationer som har kommersiella linjer till Arlanda. Passagerarna får då visserligen byta flyg men då kan också kostnaderna i vissa fall halveras för de upphandlade linjerna.

Detta har Trafikverket avvisat med hänvisning till gällande regler för upphandlad trafik. SRF menar att i detta utsatta läge borde myndigheten vara betydligt mer kreativ och be regeringen om nya tillämpningar av regelverket för att möjliggöra slingningar via kommersiella flyglinjer.

SRF kommer inte bara uppvakta Trafikverket utan även regeringen för att rädda flyglinjerna till Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors.

Trafikverket vill bibehålla de upphandlade linjerna från Gällivare, Arvidsjaur, Lycksele, Hemavan, Vilhelmina och Sveg till Arlanda samt linjen mellan Pajala och Luleå. Samtidigt vill Trafikverket lägga ned linjerna från Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors till Arlanda samt linjen mellan Östersund och Luleå. Se hela förslaget här.

Peter Larsson

VD Svenska regionala flygplatser

Inlägget Förödande när flyglinjer hotas av nedläggning dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Säkrare drönartransporter. Fler beredskapsflygplatser och färdmedelsneutrala tjänsteresor. Igår tog regeringen flera viktiga beslut för den svenska luftfarten och för våra flygplatser.

Igår tog regeringen en lång rad beslut i olika ärenden, inte minst inom luftfartsområdet. Ett av besluten som Svenska regionala flygplatser (SRF) välkomnar, handlar om drönare. Regeringen ger nu Transportstyrelsen i uppdrag att redovisa hur myndigheten bidrar till att drönare används på ett säkrare sätt och hur myndigheten samverkar med andra ansvariga myndigheter, som Polismyndigheten och Försvarsmakten, för att förhindra att obehöriga använder drönare.

Det är ett viktigt beslut då drönare styrda av antagonister idag utgör ett allvarligt hot mot luftfarten, samtidigt som teknikutvecklingen skapar nya och välkomna möjligheter att använda drönare på en rad områden. Att hantera den avvägningen är ett grannlaga arbete och som behöver prioriteras.

Ett annat viktigt beslut som togs i går är uppdraget till Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2026. Regeringen vill se att dagens 27 beredskapsflygplatser fortsätter med sina uppdrag att vidmakthålla beredskapen genom att dygnet runt och året runt ta emot samhällsnyttigt flyg. Redan dag sker många kritiska ambulanstransporter nattetid runt om i hela landet. Dessutom har Försvarsmaktens behov att ha tillgång till landets flygplatser ökat dramatiskt med det nu allvarligt försämrade omvärldsläget.

Norrköping och Sälen

Det är också mycket glädjande att regeringen dessutom ger Trafikverket i uppdrag att speciellt undersöka om flygplatserna i Norrköping och Sälen också kan bli beredskapsflygplatser. Både flygplatserna fungerar redan idag som ett viktigt stöd för samhällsnyttiga transporter och är båda strategiskt belägna.

Ytterligare ett regeringsbeslut som är mycket välkommet är beslutat att sextio myndigheter ska redovisa hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor. Syftet med beslutet är att myndigheterna ska välja trafikslag efter behov utan att något trafikslag missgynnas på förhand.

Idag ser vi hur flygresor missgynnas jämfört med resor med andra transportslag. Ofta till följd av resepolicys som förbjuder eller avråder flygresor, utan att beakta möjligheten att även flygresor kan genomföras på ett hållbart sätt.

Flygresor med hållbara bränslen

Regeringen menar att resor i tjänsten behöver ta både sociala hänsyn, som till exempel att kunna förena arbete med familjeliv, samtidigt som hänsyn tas till miljön och att tjänsteresor sker utifrån behov och på ett effektivt sätt. Det har införts EU-regleringar som bland annat ställer krav på inblandning av hållbara flygbränslen. Vilket de flesta flygbolag redan idag erbjuder.

SRF tycker det är bra att regeringen vill få en lägesbild om i vilken utsträckning myndigheterna utnyttjar denna möjlighet. Idag har enskilda myndigheter till och med resepolicys som inte bara missgynnar flygresor utan dessutom ger lönetillägg till medarbetare som väljer tjänsteresor med tåg i stället för flyg. Vilket är en direkt lönediskriminering mot kollegor som inte kan resa i tjänsten.

Kommuner handlar upp hållbara bränslen

Att nu myndigheter får ett återrapporteringskrav hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor är därför mycket välkommet. Bland våra egna flygplatskommuner- eller regioner, finns också flera exempel på resepolicys som missgynnar tjänsteresor med flyg. Här har SRF rest runt -med flyg- för att uppmärksamma våra flygplatsägare att det faktiskt går att flyga på ett hållbart sätt.

Alla resenärer kan idag köpa till hållbart flygbränsle till den egna flygresan. Flera kommuner och regioner har också sedan flera år handlat upp hållbart flygbränsle för de egna tjänsteresorna.

Regeringens beslut om återrapportering är därför ett mycket välkommet besked som kan leda till att flera köper till hållbart flygbränsle och därmed minskar utsläppen men samtidigt stärker flygresandet. Det är bra för Sverige.

Inlägget Regeringen tar viktiga flygbeslut dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Regeringen satsar på flyget och ökar stödet till de regionala flygplatserna med 318 miljoner kr till sammanlagt 528 miljoner kr. Dessutom ökar man stödet till beredskapsflygplatserna.

Detta är ett historiskt beslut. Satsningen innebär att regeringen i det närmaste säkrar framtiden för nästan alla de regionala flygplatserna.

Vi har mer än i ett årtionde kämpat för att statens anslag för stöd till de regionala flygplatserna ska höjas då vi inte haft samma villkor som de statliga flygplatserna. Det talas ofta om våra underskott och att vi inte går med vinst. De definitionerna leder tanken fel. Men vad som glöms bort är följande.

Sverige har ett system där de stora flygplatserna som har förutsättningar att själva gå med ”vinst”, likt Arlanda, ägs av staten. Detta medan små flygplatser som inte har förutsättningar att själva gå med ”vinst”, oftast drivs av kommuner eller regioner.

Men sällan återges att, i det närmaste, samtliga av våra flygplatser medverkar till flygningar in till statens flygplats, Arlanda vilket skapar vinster för det statliga flygplatsbolaget Swedavia. Men de regionala flygplatserna har aldrig fått ta del av dessa vinster.

Staten tar nu huvudansvaret

När nu staten ökar stödet till våra flygplatser, rättar man till denna stora ojämlikhet. Med beslutet kommer staten ansvara för huvuddelen av finansieringen för våra flygplatser. Det är historiskt och säkrar också möjligheten att fortsätta med att upprätthålla en tillgänglighet i hela landet och säkerställa det samhällsnyttiga flyget.

Ett ökat stöd har också varit viktigt att få på plats. Året innan pandemin var de samlade underskotten för de regionala flygplatserna 544 miljoner kr. I fjol 2024 var dessa underskott 690 miljoner kr och för i år tror vi underskotten kommer bli mer än 800 miljoner kr. Det utsatta läget har gjort att ägare för några av flygplatserna övervägt nedläggning. Därför är regeringens satsning nu så oerhört betydelsefull.

Varför har då underskotten ökat? Det är en kombination av saker. De ständigt ökade kraven på säkerhet innebär investeringar i avancerade säkerhetsutrustningar och mer bevakning. Även det ökade miljöarbetet har skapar kostnader. En stor faktor är också det minskade flygandet till följd av pandemin. Flygbolagen har kommit tillbaka på större linjer där det finns mer efterfrågan. Men på mindre linjer är intjäningsmarginalen mindre för flygbolagen vilket gör att de är mer försiktiga att starta upp mindre flyglinjer. Vilket speciellt drabbat just våra mindre flygplatser. Det är till och med flera flygplatser som inte fått tillbaka flyglinjer sedan pandemin. Sammantaget har detta ökat kostnaderna för flygplatserna.

Med regeringens kraftiga förstärkning kan nu flygplatserna och dess ägare i stället koncentrera arbetet på ökad tillgänglighet, fortsätt omställning och bistå det samhällsnyttiga flyget som ambulansflyg eller stöd till Försvarsmakten.

Ökad beredskapsersättning

Regeringen kommer nu också utöka ramen för ersättning till beredskapsflygplatserna. Det blir en ökning från 70 till 133 miljoner kr per år. Även detta är välkommet. Dagens ersättningsnivåer motsvarar inte de verkliga kostnaderna som flygplatserna har för beredskap och öppethållande.

Kvar finns dock flera andra problemområden för de regionala flygplatserna. Flygplatser som inte har upphandlad flygtrafik, är beredskapsflygplatser eller har varaktig inrikes reguljärtrafik, är inte heller berättigade till det nu ökade driftstödet.

Det är till och med så att flygplatser som lever upp till dessa kriterier ändå inte får ersättning, på grund av EU-regelverk. Lite tillspetsat kan man säga att EU har mer makt över svenska flygplatser än vi själva.

Alla flygplatser bör behandlas lika

Det gör att vi har flygplatser som utför samma trafik och ger samma stöd till samhället men där de flesta får statligt stöd men vissa inget alls. Till detta råder en osäkerhet om vem som ytterst ansvarar för ett robust luftfartssystem i Sverige. I det starkt försämrade omvärldsläget behöver vi se över hur radarförbindelser och andra tekniska system inom luftfarten ägs och drivs. Idag saknas ett sammanhållet och genomtänkt system för detta.

Vi uppfattar att det är därför regeringen tillsatt den statliga flygplatsutredningen (SOU 2025:55) som ska ta sig an dessa övriga knäckfrågor. Utredningen leds av Anders Flanking och den ska se över finansiering och ägarskap för hela det svenska flygplatssystemet på lång sikt. Vi har redan tagit upp dessa kvarstående problem till utredaren.

Vi upplever att regeringen verkligen förstår problemen och vi hoppas att Sverige snart får ett varaktigt och stabilt flygplatssystem där alla flygplatser behandlas lika och fortsatt kan skapa tillgänglighet, hållbarhet och säkerhet. För alla medborgare, i hela landet.

Med dessa ord vill jag tillönska våra medlemsflygplatser ett stort grattis till ett välförtjänt tillskott och fortsatt lycka till! Den stora dagen till ära, passa även på att titta på våra hemsidor som fått nytt innehåll och ny design.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se

Inlägget Historiskt beslut för de regionala flygplatserna dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Arlandautredningen är klar. Samtidigt ges direktiv för ytterligare en utredning för övriga flygplatser. Men vad Flygplatssverige behöver nu är beslut. För de regionala flygplatserna är det ekonomiska läget närmast akut och här behövs snabba besked om säkrad finansiering.

Igår presenterade Peter Norman, ytterligare, en flygplatsutredning. Det var hans tredje i ordningen. Förslagen är bra men utredningen rör väg- och järnvägstransporter till och från Arlanda. Förslag som kan bli verklighet om kanske 10-15 år. Förra veckan kom också regeringen med direktiv för ytterligare en flygplatsutredning. Den berör Brommas framtid, de övriga statliga flygplatsernas framtid och också finansieringen för de regionala flygplatserna.

Även direktiven för den utredningen var välformulerade men den ska vara klar först om ett och ett halvt år. Efter nästa riksdagsval dessutom. Så länge kan inte våra regionala flygplatser vänta.

Ständigt dessa flygplatsutredningar

Det råder ingen brist på flygplatsutredningar. Det utsatta ekonomiska läget för de regionala flygplatserna har varit känt i många år och vi har längre vädjat om en långsiktig och hållbar finansiering för de regionala flygplatserna. Men som respons har staten svarat med utredningar.

Under den förra regeringen togs inga beslut för att främja eller stödja flyget. Istället infördes en flygskatt, en reduktionsplikt och flera andra inskränkningar. Allt med klimatfokus men som skapade ökade kostnader och försämrade villkor för flygnäringen i Sverige. När Miljöpartiet lämnade regeringen tillkom till slut en större flygplatsutredning. Den presenterades när väl nuvarande regering hade tillträtt.

Efter tre år in i den här mandatperioden har regeringen inte gått vidare med förra flygplatsutredningens förslag. Regeringen har visserligen fattat flera kloka beslut för flyget men sätter nu igång ytterligare en flygplatsutredning.

Förutom flygplatsutredningar, har även flera utredningar om beredskapsflygplatser gjorts, liksom en färsk utredning om möjligheten till regionalt upphandlad flygtrafik.

Läser man alla dessa utredningar eller direktiv till nya utredningar, finns det mycket bra ansatser och förslag i dessa skrifter. Men det hjälper föga om alla dessa goda förslag inte omsätts i verkliga beslut.

Minst drabbas värst

För flera andra aktörer inom flyget kan man säkert vänta på inriktning av ytterligare en utredning men för de regionala flygplatserna är läget att betrakta som närmast akut. Förra årets samlade underskott slog nya rekord. Totalt 736 miljoner kronor, hade de 33 regionala flygplatserna i samlade underskott.

Skälet till ökade underskott är det minskade flygandet. Återväxten efter pandemin går långsammare i Sverige än i omvärlden. För inrikesflyget avtar inte bara återväxten utan flyget minskar också i absoluta tal. Att det minskar just i Sverige verkar bero på den så kallade flygskammen. Den finns inte i våra grannländer.

Med minskat flygande minskar också intäkterna och det märks mest på mindre flyglinjer där det är svårare för flygbolag att få lönsamhet med mindre flygplanstyper än på större linjer där flygbolagen kan sätta in större flygplan och få bättre omsättning.

800 miljoner kr i underskott

Det får till effekt att underskotten är som störst hos de som är minst. Det vill säga de regionala flygplatserna. Där är flygförbindelser helt avgörande för tillgänglighet, för näringsliv och för utveckling. Men där de själva får säkra driften. Vår prognos är tyvärr att underskotten för i år också kommer stiga till över 800 miljoner kr.

Denna dystra utveckling har också gjort att enskilda flygplatsägare, oftast kommuner och regioner kommit till ett läge där de överväger lägga ned sin flygplats. Detta sker också i en tid när flygplatsernas betydelse har blivit än viktigare för totalförsvarets behov.

Just nu har vi flygplatser där Försvarsmakten är och övar och bedriver krigsplanläggning. Detta samtidigt som samma flygplatskommun överväger nedläggning, då kostnaden är för svår att bära själv.

Så här kan vi förstås inte ha det i Sverige och därför kan vi inte vänta på ytterligare utredningar. I närtid behöver regeringen tillföra nödvändiga resurser i form av utökade statsbidrag.

Förra året beslöt regeringen att tillföra 100 miljoner kr i ökat statligt stöd. Det gör en total ram om 210 miljoner kr. I realiteten innebär det en ökning från ca 10 procent statligt stöd till ca 30 procent statligt stöd, för de regionala flygplatsernas kostnader. Men det är långt ifrån de 75 procent kostnadstäckning som förordningen för statligt stöd talar om.

Vi får inte ta del av överskotten

Regeringen skulle således behöva öka ramen med ytterligare några hundra miljoner kr för att komma upp till målet 75 procent underskottstäckning. Skulle det ske, skulle flera flygplatser säkras från nedläggning. En genomarbetad flygplatsutredning kan sedan, om drygt ett år, komma fram till hur finansierings- eller ägarformer kan se ut på mer lång sikt.

Vi har länge argumenterat och vädjat om en tryggad finansiering för de regionala flygplatserna. Deras dilemma är att de var och en inte har förutsättningar att gå med vinst medan de stora statliga flygplatserna har de förutsättningarna. Detta samtidigt som våra mindre regionala flygplatser bidrar med flygrörelser in till Arlanda och de statliga flygplatserna. Vi bidrar alltså till deras vinster men får inte ta del av överskotten.

Denna förlegade ordning kan en ny flygplatsutredning gärna ta tid på sig att rätta till. Men under tiden måste regeringen snabbt medverka till att rädda de regionala flygplatserna.

Gärna en utredning men först ett rejält resurstillskott.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se

Inlägget Gärna utredningar men nu behövs beslut dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Det går inte längre att utesluta. Det kan bli krig i Sverige. Men vad innebär det för våra regionala flygplatser? I vår nya film beskriver vi problematiken för flygplatserna. Idag saknas en långsiktigt och tryggad finansiering för flygplatserna. Det skapar osäkerhet för flygförbindelserna i fred men också för möjligheterna att använda flygplatserna i händelse av krig.

Inlägget Se vår nya film ”Om kriget kommer” dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

När regeringen satsar på infrastruktur tillförs stora medel för väg- och järnvägssatsningar men inga extra pengar finns för att säkra finansieringen för landets regionala flygplatser.

Regeringen gör en historisk satsning med en 20 procentig ökning av anslaget för hela infrastruktursektorn. Under den närmaste 12-års perioden ska inte mindre än 1200 miljarder kr satsas för hela trafik- och transportsektorn. Men ur propositionen går det inte att läsa ut några satsningar för landets regionala flygplatser.

Stödet till de regionala flygplatserna utgör idag det minsta anslaget i infrastrukturbudgeten. Det utgör ca 3 promille av hela anslaget. Inte procent utan enskilda promille. Under de senaste åren har de regionala flygplatserna haft en väldigt utsatt ekonomisk situation. Situationen har förvärrats ytterligare när flygbolaget BRA nu ska avveckla sitt eget linjenät i Sverige och bara flyga för SAS.

En statlig utredning har pekat på de regionala flygplatsernas betydelse men också dess utsatthet. Regeringen har ökat anslaget till de regionala flygplatserna med 100 miljoner, vilket vi är mycket tacksamma för. Men den höjningen täcker bara en mindre del av underskotten.

Öka stödet till 75%

Regeringen har också inrättat en ny förordning för utbetalningar av statligt stöd. Den förordningen har pekat ut att det statliga stödet max får vara 75 procent av de faktiska underskotten. Även det välkomnar vi, men regeringen har sedan inte gått vidare och höjt anslaget till en nivå som motsvarar 75 procent av de faktiska underskotten. Det fanns ingen angiven höjning varken i budgetpropositionen för nästa år och inte heller i infrastrukturpropositionen.

Regeringen kan givetvis återkomma och göra enskilda satsningar för de regionala flygplatserna men då det nu inte finns några tydliga viljeyttringar, måste det ses som oroande.

Flygbranschen har varit i ett utsatt läge under lång tid. Detta märks inte minst för de regionala flygplatserna. Sveriges television sände igår flera bra inslag som just beskriver den utsatthet som flygplatserna nu befinner sig i. Se inslaget i Rapport här >

Från 3 till 4 promille

Fortsatt ökat stöd i linje med regeringens tidigare satsning, måste nu komma på plats. Att säkerställa en statlig finansiering som motsvarar 75 procent av underskotten för de regionala flygplatserna, skulle motsvara en ökning från ca 3 promille till ca 4 promille av infrastrukturanslaget. Alltså från 3 till 4 tusendelar.

Agerar inte regeringen vill vi se att riksdagen tillför en satsning för de regionala flygplatserna vid omröstningen nu i december för nästa års statsbudget. Likaså vill vi att riksdagen avkräver regeringen på en tydlig viljeyttring för de regionala flygplatserna, när man röstar om infrastruktursatsningar för de närmaste 12 åren. Vi själva kommer ställa dessa frågor till regeringen.

När nu infrastruktursatsningarna ska öka med 20 procent till över 1200 miljarder kronor, antar vi att de i sammanhanget blygsamma men nödvändiga satsningarna till de regionala flygplatserna också kan bli möjliga.

Inlägget Flygplatssatsningar helt bortglömda dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

När BRA lämnar Bromma blir också fyra orter utan flygförbindelser och fler riskerar försvinna. Men det finns sätt att rädda det svenska inrikesflyget. Lösningen stavas biobränsle.

Igår lämnade BRA beskedet att de ska sluta flyga på Bromma och i stället bli en underleverantör till SAS. Efter årsskiftet börjar de flyga för SAS på Arlanda. Med det beskedet blev det igen ett stort fokus på Brommas framtid. Kan flygplatsen nu läggas ned? Den frågan är förstås viktig men det de flesta igår missade var att beskedet också innebär att flyglinjer till fyra av våra flygplatser riskerar att helt försvinna.

Efter årsskiftet avvecklar BRA i princip hela sitt linjenät till alla våra regionala flygplatser även om några återuppstår. Idag opererar både SAS och BRA på Ängelholm. Där fortsätter man flyga men Växjö, Kristianstad, Halmstad och Kalmar blir utan linjer. Även om SAS uppger att det finns en möjlighet att man kommer tillbaka på Halmstad och Kalmar. Likaså säsongsflygningarna till Sälen försvinner utan något besked om förlängning.

För oss men förstås för en massa resenärer och företag är detta ett allvarligare besked än att Bromma töms på flygningar. Stockholm töms inte på flygningar. De flyttar från Bromma till Arlanda.

Att BRA och SAS startar detta samarbete är säkert ett nödvändigt steg för de två flygbolagen. Båda har precis kommit ur rekonstruktioner för konkursskydd och behöver göra allt för att skapa intäkter. På en utsatt svensk flygmarknad blir det nya samarbetet bra för SAS och BRA men inte för våra medlemsflygplatser.

Branschen har varit i ett utsatt läge under lång tid. Återhämtningen efter pandemin har gått mycket långsammare i Sverige än i andra länder. Dessutom avstannar nu återhämtningen och på de flesta destinationer minskar också flygandet. Med ett minskat flygande blir det tufft för flygbolagen att upprätthålla linjer. På stora destinationer går det fortfarande att få lönsamhet. Med stora flygplan är det där lättare få lönsamhet men på små linjer med mindre flygplan blir svårt att få lönsamhet. Det är precis det vi nu ser när BRA lämnar mindre linjer och koncentrerar sig att flyga på större linjer för SAS.

Flygskammen har nu fått ett pris

Varför ser det ut så här just i Sverige? Flygbolagen har ungefär samma kostnader som sina konkurrenter i omvärlden. En slopad flygskatt kommer också på marginalen förbättra förutsättningarna. Men det går bara att hitta en enda faktor som gör att vi skiljer ut oss så mycket från omvärlden just nu. Det är flygskammen. Den har nu etablerat sig och vi ser priset för den. Nedlagda linjer med konsekvenser för tillgänglighet och tillväxt men också risk att samhällsnyttiga flygtransporter försvinner om flygplatser skulle behöva läggas ned.

Flygskammen har fått många resenärer tro att endast ställda flygningar kan minska flygets utsläpp. Att man kan medverka till att flyga fossilfritt, är det få som känner till. Likaså tillämpar många företag och myndigheter resepolicys som förbjuder de anställda att flyga. Vi har till och med ägarkommuner till flygplatser som förbjuder sina egna medarbetare att flyga från sina egna flygplatser!

Fortsätter denna utveckling har vi snart inte kvar några flygbolag eller flygplatser i Sverige.

Branschen har sedan länge ställt om till ett mer hållbart flygande. Vi var tidiga att introducera biobränsle. Våra flygplatser är eller är nära att vara helt fossilfria. Forskning inriktas mot bränslesnålare motorer. Rakare flygvägar minskar utsläppen. Vi har till och med ett svenskt bolag, Heart Aerospace, som nu bygger ett elhybridflygplan, som ska provflygas nästa år. Det sker dessutom vid en regional flygplats på Säve i Göteborg.

Det är helt fantastiskt. Men det är inte särskilt känt.

Idag kan alla resenärer själva medverka till att flyga fossilfritt i den egna flygresan. Alla kan köpa till biobränsle när man köper sin flygbiljett. Vissa flygbolag har detta inbakat i biljettpriset redan. Till exempel flyger Västflyg från Trollhättan med ca 40 procent inblandning i alla sina flygningar. Detta behöver vi alla ta efter.

Biobränsle är vägen till fossilfrihet

Flygbranschen har nu uppdaterat sin Färdplan för ett fossilfritt flyg. Målet att inrikesflyget ska vara helt fossilfritt 2030 är möjligt men det bygger på att alla nu börjar köpa till biobränsle för den egna flygningen. Vi menar att det offentliga behöver gå före. Vi har uppmanat regeringskansli, myndigheter och våra egna kommuner och regioner att alla köpa till biobränsle för alla sina tjänsteresor.

Även här finns det pionjärer som kommuner i Kalmar eller Skellefteå. Där finns ingen flygskam utan alla tjänsteresor med flyg sker där med inblandning av biobränsle.

Om insikten når fram i det offentliga, till företag men också till vanliga medborgare, då är vi övertygade att alla vill bidra till att flyget ställer om hela vägen till fossilfrihet. Men för detta måste vi hjälpas åt. Vi måste sprida kunskapen att det är möjligt att flyga fossilfritt. Det fossilfria biobränslet är dyrare än det traditionella flygbränslet men i takt med att efterfrågan kommer öka, kommer produktionen kunna öka och då faller också priset på biobränslet.

Beskedet att BRA lämnar Bromma är en verklig varningsklocka. Om vi inte börjar flyga igen i Sverige kommer fler linjer försvinna och hela flygnäringen riskerar till slut utarmas. Men samtidigt har vi lösningarna i våra egna händer. Kan öka flygandet och vi kan göra det på ett hållbart sätt.

Köp biobränsle och rädda det svenska flyget. Det är bra för klimatet och det är bra för Sverige.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se

Inlägget Inte bara Bromma som är hotat dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Svenska regionala flygplatser välkomnar beslutet om en avskaffad flygskatt. Det kan stoppa den allvarliga nedgången för det svenska flyget. Nästa viktiga steg blir att säkra finansieringen för de regionala flygplatserna.

Att regeringen nu avskaffar flygskatten är ett avgörande beslut för att återskapa ett flyg som skapar tillgänglighet för hela landet. Det hjälper både flygbolag och inte minst små regionala flygplatser. En slopad skatt underlättar också för en hållbar omställning av flyget. Men den slopade skatten behöver följas av fler nödvändiga reformer. En skälig finansiering av de regionala flygplatserna behöver bli nästa viktiga steg för att fortsätta vitalisera det svenska flyget.

Det är mycket glädjande att statsministern tillsammans med partiledarkollegor i regeringen och företrädare för dess samarbetsparti, deklarerar tydligt att flygskatten har varit skadlig för tillväxten och nu ska tas bort.

Flygskatten har inte tjänat sitt syfte utan i stället försämrat konkurrenskraften för flygbolagen och hämmat deras egna omställningsarbeten. Med en slopad skatt underlättas nu satsningar för att verkligen kunna flyga fossilfritt. Det blir billigare för alla passagerare att köpa till biobränsle för den egna flygningen.

Nästa steg blir att säkra flygplatserna

Nu behöver en avskaffad flygskatt följas av av fler nödvändiga reformer och beslut. Viktigast är då att säkra finansieringen för de regionala flygplatserna.

Det minskade flygandet har märkts mest på mindre destinationer. När flygbolagen haft en pressad situation koncentrerar de sig på att flyga till stora destinationer som kan ge större marginaler. Det drabbar då små destinationer. Med andra ord, de regionala flygplatserna. Detta tär enormt mycket på små flygplatskommuners ekonomi när inkomstkällan i form av linjetrafiken minskar eller helt försvinner. Det blir då än mer ansträngt för dessa flygplatskommuner att säkra samhällsviktiga transporter som ambulansflygningar eller brandspaning.

Regeringen indikerar en stark insikt om flygets utsatta läge när de nu tar bort flygskatten men behöver fortsätta reformerna för flyget. Nästa viktiga steg blir därför att säkra finansieringen för de regionala flygplatserna.

Nyligen tog regeringen fram en helt ny förordning för utbetalning av statligt driftstöd till de regionala flygplatserna. Den medger en nivå som täcker 75 procent av flygplatsernas underskott. Regeringen har en gång höjt nivån för stödet, vilket var mycket bra men det är viktigt att anslaget också kommer upp och motsvarar 75 procent av de verkliga kostnaderna. Det skulle då röra sig om en ökning med ca 150-200 miljoner kronor. Det innebär en ökning från ca 3 promille till ca 4 promille av hela infrastrukturbudgeten. Det skulle fortfarande vara det minsta anslaget inom infrastrukturbudgeten.

Regeringen har nu tagit ett viktigt steg för att möjliggöra tillgängligheten för hela landet och till omvärlden. Nästa steg behöver bli en säkrad finansiering för de regionala flygplatserna.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se

Inlägget Avskaffad flygskatt viktig för små flygplatsers framtid dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

På nytt uppmärksammas flyget. Nämligen när kritiker ifrågasätter ett ökat flygande. Ett ökat flygande behövs men det behöver ske med fossilfritt biobränsle.

Igår var det dags igen. SVT uppmärksammade på nytt flygets utsatthet och inte minst våra flygplatsers utsatta läge. Infrastrukturminister Andreas Carlson betonade betydelsen att vi börjar flyga igen men att vi gör det med biobränsle. Det uttalandet kritiserades av Naturskyddsföreningen och av en forskare vid Lunds universitet.

Det framgick inte riktigt om kritikerna var införstådda med fakta, varför inslaget blev missvisande. Fakta är följande:

1. Flyget minskar på ett oroväckande sätt. Det gör det svårt för flygbolag att trafikera små destinationer. Det slår därför speciellt mot inrikesflyget och allra mest mot våra regionala flygplatser.
2. Det minskade flygandet är i det närmaste en svensk företeelse. Vi ser inte detta i våra grannländer. Den enda jämförbara faktorn vi kan se som orsak är flygskammen. Den finns inte alls på samma sätt i våra grannländer.
3. Det minskade flygandet får stora konsekvenser för våra regionala flygplatser med stora underskott som följd. Sverige har valt att staten driver de större flygplatserna som har förutsättningar att gå med vinst. Sedan får oftast kommuner driva de mindre flygplatserna som inte har förutsättningar att gå med vinst.
4. Om enskilda flygplatskommuner inte orkar driva sina flygplatser får det inte bara konsekvenser för förlorade flyglinjer, då äventyras också företagsetableringar liksom det samhällsnyttiga flyget som ambulansflygningar, brandspaning och Försvarsmaktens möjligheter att verka.
5. Branschen och inte minst vi själva uppmanar nu alla att vi måste börja flyga igen.
6. Vi manar också alla att köpa till biobränsle i den egna flygningen. Då kan vi både öka flygandet och minska utsläppen.
7. Just nu kostar biobränsle mer än traditionellt flygbränsle. Likaså är andelen inblandat biobränsle i dagens flygningar väldigt lågt.
8. Tillgången på biobränsle är också låg. Det behöver tillverkas mer biobränsle om alla ska kunna köpa till det för den egna resan.
9. Det finns en begränsning idag att man endast får flyga på 50% inblandning av biobränsle.
10. Den gränsen kommer sannolikt försvinna då det har visat sig att det inte finns några störningar eller problem med att flyga med biobränsle.
11. Skulle allt fler börja köpa till biobränsle kommer det ändå ta tid att få upp volymerna med köpt biobränsle. Men det skulle öka efterfrågan och med mer produktion hade det blivit lönsamt att öka tillverkningen.
12. För att verkligen få igång denna förändring måste det offentliga gå före. Alla myndigheter och offentliganställda behöver köpa till biobränsle för den egna tjänsteresan.
13. Även våra egna flygplatsägare, kommuner och regioner måste gå före och köpa biobränsle för den egna tjänsteresan.
14. Då måste man ändra sina resepolicys, som ofta avråder eller förbjuder flygresor i tjänsten.
15. Flera flygplatskommuner har insett det går ha en miljövänlig resepolicy där flygresenären också köper till biobränsle i den egna resan.
16. Skulle alla köpa till biobränsle skulle också flygresorna bli fossilfria.
17. Om vi inte flyger mer, kommer nedgången att fortsätta och till slut kommer enskilda flygplatser att tvingas läggas ned.
18. Då drabbas inte bara flygplatsen, utan näringslivet, tillgängligheten, stödet till samhället, ambulansflyget och stödet till Försvarsmakten.
19. Om vi i stället börjar flyga igen, så kan vi ha kvar vår tillgänglighet och vårt stöd till samhället.
20. Men när vi börjar flyga igen, då ska vi flyga med biobränsle.

Detta är lika enkelt som fantastiskt. Det var om detta som inslaget i SVT skulle handlat om men som inte riktigt kom fram.

Alltså. Flyg mera! Men flyg med biobränsle!

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se

Inlägget Flyg mera! Men med biobränsle dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.

Till regeringens budgetförhandling och förestående kräftskiva på Harpsund sägs det att det inte ska serveras snaps. Stämmer detta kan vi rekommendera något som innehåller fyra promille. 

Men det är inte några starka drycker som skulle ge fyra promilles utslag i blodet, som vi förordar. Regeringen får dricka vad de vill till kräftorna på Harpsund.

Vad vi förordar är ett inspel till själva budgetförhandlingen. Vi vädjar om en helt nödvändig men ändå blygsam ökning av den statliga finansieringen till de regionala flygplatserna, från tre promille till fyra promille av hela infrastrukturbudgeten.

Läget har den senaste tiden försämrats ytterligare för flygbranschen och våra regionala flygplatser har det kanske allra värst.

Branschen är i ett mycket utsatt läge vilket kräver snabba åtgärder. Återhämtningen efter pandemin går mycket långsammare i Sverige än i många andra länder. Vi har nästan inga svenska flygbolag kvar. SAS har fått helt nya ägare och koncentrerar sin verksamhet alltmer mot Kastrup. Listan kan göras lång.

Det minskade flygandet just i Sverige beror till stor del på flygskatten som gör det dyrare att flyga. Då är det färre som flyger, vilket drabbar både flygbolag och flygplatser. Men också flygskammen spelar här en stor roll. Det pratas inte så mycket om den längre men den har blivit så vedertagen att många svenskar idag avstår helt från att flyga. De vet då inte om att de kan flyga fossilfritt. Det skulle vara möjligt att flyga fossilfritt men det bygger på att alla köper till biobränsle för den egna flygningen men informationen om detta försvinner i bruset av allt skambeläggande.

Minst drabbats värst

För situationen nu innebär detta sammantaget ett minskat flygande och det märks mest på mindre destinationer. Vi har fortfarande regionala flygplatser som inte fått tillbaka trafiken sedan pandemin. Detta tär enormt mycket på små kommuners ekonomi att upprätthålla linjetrafik och samhällsviktiga transporter som ambulansflygningar eller brandspaning.

Regeringen har en insikt om flygets utsatta läge och har också börjat genomföra en rad nödvändiga förändringar. Inte minst höjningen av det statliga driftstödet till våra regionala flygplatser. Dessa är dock fortfarande inte utbetalda vilket skapar än större påfrestningar för många små flygplatskommuner. Reformer och beslut behöver nu påskyndas och tidigareläggas.

Därför måste så mycket som möjligt också rymmas i den nu planerade budgeten. Att bara halvera flygskatten är också bara ett halvt steg. Den behöver avvecklas för att ge flygbolagen andrum. För våra regionala flygplatser behöver reformeringen också accelerera.

Nyligen tog regeringen fram en helt ny förordning för utbetalning av statligt driftstöd. Den medger nu en nivå som täcker 75 procent av flygplatsernas underskott. Därför är det viktigt att själva anslaget också kommer upp och motsvarar 75 procent. Det skulle röra sig om en ökning av driftstödet med ca 150-200 miljoner kronor. Det skulle fortfarande vara det minsta anslaget inom infrastrukturbudgeten. Det vi vädjar om är alltså en höjning från 3 promille till 4 promille av hela infrastrukturbudgeten.

Det är en ganska blygsam kostnad för att säkerställa flygplatssystemet för hela landet.

Vi ser det därför nödvändigt att regeringen i sina budgetförhandlingar nu prioriterar flygfrågorna.

• Inte bara en halverad utan avskaffad flygskatt.
• Inte bara planerad utan också genomförd höjning att driftstödet till våra flygplatser.

Med andra ord, vi förordar en blygsam ökning från tre promille till fyra promille. Det tror vi skulle passa till de uppdukade kräftorna på Harpsund.

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser

För mer information och kontakt:
Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser
070-6198877

peter.larsson@flygplatser.se
www.flygplatser.se

Inlägget ”Kräftor kräva dessa 4 promille”  dök först upp på Svenska Regionala Flygplatser.