Sälj Bromma

Bromma behövs för inrikesflyget. Men den behöver inte vara statligt ägd. För att skapa konkurrens borde den drivas av någon annan än Swedavia. Vill inte staten sälja Bromma kan ändå någon annan driva flygplatsen. Det medger dagens avtal. Följ med i artikelserien:
Ett flyg för alla – eller bara för vissa?

Denna flygplats är ständigt omdebatterad. Förslagen på nedläggning kan spåras ända sedan slutet på 1960-talet. Men likt katten, tycks Bromma flygplats ha nio liv.

De senare åren har argumenten varit, att marken behövs för bostäder. Men de kraven tycks klinga av. När trycket på nyinflyttade minskat på senare tid, har de stora partierna i Stockholm övergett målet om 140 000 nya bostäder. Även det senaste av argumentet mot Bromma har fått sig en törn. När flygbolaget BRA flyttade till Arlanda kom nedläggningskraven igång igen men när nu fyra nya flygbolag etablerat sig på flygplatsen, har även de nya kraven börjat blekna.

Även i flygkretsar har argument funnits att två flygplatser i Stockholm är en för mycket. Satsningar på Arlanda hämmas om en del av trafiken sprids till Bromma har argumenten varit. Men hur det egentligen med det. Det är sant att Arlanda är och har varit, ett mycket större nav med både inrikes och utrikestrafik, än Bromma. Men i volymer har inrikestrafiken alltid varit större på Arlanda än på Bromma. Samtidigt som utrikestrafiken på Arlanda varit 5-6 gånger större än inrikestrafiken. Det är alltså inte så att Brommas trafik har hämmat passagerarökningarna på Arlanda.

Citynära flygplats
Det kanske viktigaste skälet till att behålla Bromma är dess läge som en citynära flygplats fram för allt för södra Sverige. Vi känner alla till de stora terminalproblem som finns på Arlanda med långa vandringar och konstiga anslutningar mellan terminalerna. Det tar längre tid att ta sig ut ur Arlanda, än det tar att ta sig från Arlanda in till Stockholm!

I Brommas fall är tiden från man lämnar flygplanet tills man är ute ur flygplatsen bara några enskilda minuter! Med Tvärbanan är man sedan inne i Stockholm betydligt snabbare än motsvarande resa från Arlanda. Detta är precis det som efterfrågas från många inrikesresenärer, speciellt från södra Sverige. Bor man i södra Sverige är ofta Kastrup ett bättre alternativ än Arlanda, när man ska ut i världen. Flygningen till Arlanda blir nästan alltid en omväg. Däremot när resenärer ska till Stockholm över dagen, blir Bromma för resenärer i södra Sverige ett givet alternativ. Det går snabbt och man får längre tid i huvudstaden.

För resenärer i norra Sverige har Arlanda en annan funktion. Antingen ska man vidare ut i världen, då finns anslutningarna eller ska man in till huvudstaden och då har man samma möjlighet i den egna resan.

Sedan BRA lämnade Bromma och blev en underleverantör till SAS på Arlanda, minskade flygrörelserna dramatiskt på Bromma. Kvar blev endast flygbolaget Västflyg som opererade en linje till Göteborg-Stallbacka Airport i Trollhättan.

Nya flyglinjer på Bromma
BRA:s flytt var ett av flera tecken på den utsatthet som finns för svensk inrikestrafik. Linjer minskar eller försvinner helt. BRA såg en bättre operation att bistå SAS än att fortsätta själva. Men samtidigt har faktiskt fyra nya linjer kommit till i krisen. Tre av dem är nyetableringar på Bromma!

Det är Västflyg som utökar en linje mellan Växjö och Bromma. Det är Brommaflyg som startar en linje mellan Visby och Bromma och det är Skåne Aviation som startar en linje mellan Sturup och Bromma. I Växjö fall fanns ingen flyglinje till Stockholm och då blev Bromma det rimliga återtagandet. Notera också att det redan fanns linjer mellan Visby-Arlanda och Sturup-Arlanda, men de nya bolagen startade upp konkurrerande linjer just med utgångspunkten Bromma.

Ägarna till de nya linjerna har också tydligt förklarat att hela affärsidén bygger på att Bromma är efterfrågat och det är dit man vill flyga, inte till Arlanda. De nya bolagen är också intressanta då det är så kallade virtuella flygbolag. D v s det är inga traditionella flygbolag utan privata intressenter i Sverige som hyr in flygplan som de sätter i reguljärtrafik, samtidigt som de själva tar all ekonomisk risk. När vi knappt har några svenska flygbolag kvar, är detta verkligen glädjande.

Ingen av de nya bolagen räknar med vinster initialt, däremot vill de bidra de till nödvändiga förbindelser till huvudstaden för sina regioner. Detta är också något att komma ihåg. Bromma är Sveriges flygplats. Att döma av debatten kan Bromma uppfattas som Stockholms flygplats. Styrande i huvudstaden borde i högre grad vara glada för alla som vill komma till Stockholm för att göra affärer eller spendera pengar.

Ökad konkurrens
De nya linjerna på Bromma medverkar också till att bryta den dåliga konkurrens som idag finns på svensk inrikestrafik. Flygbiljetterna är idag väldigt dyra. En bredare konkurrens skulle få ned biljettpriserna, kunna få upp volymerna och bidra till att motverka den pågående krisen för inrikesflyget.

Samtidigt är det inte särskilt känt att dessa nya flygbolag går mot trenden och etablerar sig på Bromma. Förvaltaren Swedavia har inte gjort mycket reklam för nyetableringarna. I stället har Swedavia redan anmält till regeringen att de vill lägga ned flygplatsen. Ni kommer ihåg, det här med lönsamhetskravet. Nu tynger Bromma Swedavias resultat. Men hur är det med nästan alla andra statliga flygplatser, tynger inte även Kiruna, Visby, Östersund och de flesta andra statliga flygplatser, Swedavias resultat?

Sanningen är att Swedavia inte bara vill lägga ned Bromma de har också försvårat för att ha kvar flygplatsen. Till de nya små flygbolag som nu har etablerat sig, säger Swedavia att de inte klarar av handlingen. Det vill säga, deras främsta uppgift, att hantera och serva flygbolag, det klarar de nu inte av. Efter BRA:s flytt var Swedavia snabba på att avveckla många tjänster. De har t o m sålt bagagevagnarna på Bromma.

Men hur klarar sig då de nya flygbolagen? Jo, de har fått fråga – ett affärsflygbolag, om hjälp. Affärsflyget bedriver inte reguljärtrafik utan flyger på uppdrag. De får nu rycka ut och hjälpa de nya flygbolagen på Bromma. Detta medan Swedavia inte anser sig kunna klara av detta. Ska ett statligt flygplatsbolag få bete sig så här?

Lagt ned flygplatser förr
Tyvärr känner vi igen agerandet sedan tidigare. Swedavia agerade på ett liknande sätt när flygplatsen Göteborg City Airport på Säve lades ned 2015. Då uppstod ett problem med dålig bärighet på taxibanorna på flygplatsen. Swedavia som var delägare tillsammans med Volvo och Göteborgs stad, sa då att en förstärkning av taxibanorna skulle bli mycket dyr och omfattande för de tre ägarna. Man erbjöd sig då ta över ägardelarna från de två andra mot att man själva tog hand om frågan.

Volvo och Göteborgs stad lät sig nöjas med detta och avyttrade sina aktier för en krona styck. Efter det fattade Swedavia helt sonika beslutet att lägga ned flygplatsen och erbjöd flygbolagen att börja flyga på Landvetter i stället.

Göteborg City Airport var då Sveriges åttonde största flygplats men över en natt fick Landvetter plötsligt 800 000 nya årspassagerare. Vi ville se vad en förstärkning av taxibanorna skulle ha kostat med det vägrade Swedavia lämna ut. Man hänvisade till affärssekretess. Vad kan vara så känslig att berätta, vad en reparation på en statlig flygplats kan kosta?

Idag finns viss flygverksamhet kvar som räddningshelikoptrar och privatflyg på Säve.

Beteendet från Säve känns nu igen på Bromma.

Framtidsvisioner
Men utanför ägarskapet, hos andra finns flera framtidsversioner om Bromma. Flygplatsen har en kortare bana som inte medger riktigt stora flygplan som på Arlanda. Det gör flygplatsen perfekt för fartregistret för turbopropflygplan. D v s flygplan som passar för svensk inrikestrafik. Men det öppnar också upp för visionen om elflygplan. De finns redan idag men det tar fortsatt flera år innan det finns flygplan för linjetrafik och de kommer då flyga på kortare router. Bromma vore perfekt som nav för pendeltrafik med små elflygplan, i Mälardalen och på avstånd kanske om ca 30-40 mil.

Till Brommas förtjänster finns också betydelsen för samhällsnyttan. Det finns flera viktiga flygverkstäder och affärsflyg på flygplatsen idag. Likaså sker dagligen viktiga sjukvårdsflygningar till och från Bromma och sedan vidare till sjukhusen i staden. Speciellt till Karolinska sjukhuset. Tidigare fanns även allmänflyget på Bromma med det har fått flytta på sig då Swedavia drev upp hyrorna så att flygklubbarna helt enkelt inte hade råd att vara kvar.

Det är allmänflyget som sköter brandspaningen mot gräs- och skogsbränder. Efter de lämnat Bromma står nu flygplanen i t ex Västerås eller Norrtälje. När det ska brandspanas över Stockholmsområdet, får ofta piloterna först köra till Västerås, starta flygningen därifrån och flyga tillbaka och spana över Storstockholm, sedan återvända och landa på Västerås. Nog borde brandspaningen över Sveriges största stad också kunna vara baserad i Sveriges största stad?

Låt någon annan driva Bromma
Vi tror att Bromma bäst skulle kunna drivas av en annan huvudman eller av en annan leverantör än dagens. Med de vinstkrav Swedavia idag har fungerar uppenbarligen inte driften av flygplatsen.

Enklast vore kanske att sälja flygplatsen och få in en aktör som verkligen vill driva flygplatsen effektivt. Detta kräver dock förändringar i avtal. Men redan nu har Swedavia ”rätt att upplåta flygplatsdriften till annan” som det står i avtalets §8. Vi tror då det kan ske också på ett billigare sätt än hur Swedavia driver flygplatsen idag.

Stora investeringar på över 1,5 miljard kronor är nyligen också gjorda på flygplatsen. Nya incheckningsdiskar, större vänthall, fler uppställningsplatser med övertäckta utomhusgångar och en helt ny ankomsthall för bagage. Dessutom de nya spåren med Tvärbanan som tar resenären hela vägen in till Stockholm City.

Med ett nytt mandat som ser tillgänglighet som ett viktigt fokus, skulle Bromma kunna vara en stark inrikesflygplats som skapar konkurrens på inrikesmarknaden, som möjliggör för samhällsnyttigt flyg med baserad brandspaning. Dessutom som kanske Sveriges första flygplats för elflygplan.

Brommas framtid kanske avgörs efter att den statliga flygplatsutredningen, ledd av Anders Flanking, kommer med sina föreslag i slutet på september i år. Inför ett sådant förslag tycker vi det är viktigt att alla aspekter om Bromma kommer fram.

Idag har de som vill flyga på Bromma inte samma förutsättningar som de som flyger på Arlanda. Vi har något av ett; ”Ett flyg för vissa – inte för alla”

Vi vill ha ”Ett flyg för alla – inte bara för vissa”

 

Peter Larsson
VD Svenska regionala flygplatser